Laddad!

Så där nu har man "tvingat" med bästa vänninan ut och dricka idag!
Kan bli grymt kul...eller nåja...jag är i vart fall laddad!

Idag skiner solen och det är grymt varmt, jag funderar på att steka lite i solen. Men jag tror att det är olidligt varmt där...Vid en varm dag i April hade vi ju 32 grader på min lilla balkong.
Men sola en stund, sedan duscha, raka benen och allt annat som skall förberedas inför ikväll. Sen är man fit for fight för dansgolvet!
Måste fixa ögonbrynen, raka lite här var, ta en ansiktsmask osv.
Man måste ju känna sig fräsch! =)

TRor jag skall ha på mig mina halvlånga kostymbyxor och någon topp. Vad och vilken vet jag inte.
Jag har verkligen inga snygga kläder har jag upptäckt!
Skulle vara kul och ta sig råd till att inhandla en ny gaderob!

Nu ska jag ta med mig vatten och sen gå ut! Stekning pågår!

Mobil och annat knas!

Min mobil är sönder, igen.
Har tappat alla kontakter från A-E.
Frustrerande!

Det känns som tiden bara går och går, går och går, går och går. Vissa dagar känns det som om man går förbi tiden och andra som idag då känns det som om man står stilla.
Stillhet, sorgfyllda sekunder och ångestladdade timmar.

"Jag hörde steg bakom min rygg, det var min dröm som smög förbi, jag kommer aldrig hinna fatt"

Dessa textrader stämmer så bra in på hur jag känner mig. Min son var min dröm. Min dröm gick förbi mig och jag hade inte en chans att rädda, det enda jag någonsin velat rädda.

Idag är jag ensam hemma. Det är skönt men samtidigt inte. Jag hinner tänka så mycket då!
Imorgon är det party med klassen, eller fd klassen skall man ju säga nu. Jag är ju klar med utbildningen, Äntligen! Jag är stolt över mig själv! Tänk att jag orkade ta igen allt efter pojken min dog...tänk att jag vågade ta mig igenom...
Jag är bra!!!

Blodprovet visade förestän att pergotime funkade på mig. Denna månad med hjälp av piller så skall vi "bara" pricka. Åh, vad jag önskar att det tar sig och blir en till liten bebis.

Morsdag

Imorgon är det morsdag.
Grattis till världens ensammaste mamma.
Grattis till mig!
Grattis till att sitta och torka tårarna framför Eurovision songcontest och minnas att exakt för ett år sedan bar jag min pojk.
Imorgon är det min dag.
Grattis till att gå till minneslunden och lägga en blomma.
Åh, ha den äran att få bära ångesten i mitt bröst.
Mitt bröst som skulle amma pojken mätt.
Grattis till att aldrig få hålla sonen hand.

Morsdag.

Fika och shopping

Idag har jag varit inne i stan och trffat en gammal vän, Jätte trevligt, vi tog en fika i solen och sen bar det av för att shoppas, det blev ett par nya skor, en väska och piercing smycken.
Oj vad nöjd jag är med dessa inköp!

Men nu i några dagar har det varit ett bakslag. Ångest och gråtfyllda dagar.
Jag orkar bara inte låtsas att allt är okej vissa dagar. Det är inte okej och kommer aldrig mer bli riktigt okej.
Jag saknar min son!
Jag vill ha honom här bredvid mig, mysa, gosa, kela, titta på.
Åh det gör så ont i hela mig!
Min älskade lilla plutt!
satt och läste en dikt jag skrev till honom i Augusti i fjol, en dikt jag skrev till min son som vi längtade så efter.
Vilka kontraster mellan då och nu.
Ofattbart hur allting kan vända så snabbt och vilken oerhört hård vändning!

Imorgon är det dessutom morsdag, min alldeles första morsdag som mamma.
Men ingen son som kan fira mig denna dag och det smärtar så mycket, jag var inte beredd på att den dagen skulle medföra så mycket ångest!

Gud, hur kan det få göra så ont?!

Uppdatering

...Har börjat aktivera mig med hunden, första dagen på vårt nya liv tillsammans.

En timme ut i skog och mark tillsammans med en ny kompis plus hennes hund. Det var skönt, för mig och för hundarna. För mig var det mycket behövligt dessutom, har ju minst 20 kg övervikt, eller okej 10 i allafall.

I helgen hade vi partaj, vi var ett gäng goa folk som var här, däribland min underbara A!

Det var uber länge sedan vi sågs men när vi sågs var det som om vi sågs bara för någon dag sedan. Det var så kul att ha henne här och jag saknar henne massor redan!

Snart är det Thåström för oss två, ska bli så himla kul!

Uppe bland dessa moln tror jag min pojk och Livia leker och rullar runt. Molnet i mitten såg ut som en teddybjörn och mitt hjärta fylldes av värme när jag tänkte på Livia och min lilla älskade son! Åh vad jag önskar att de har hittat varandra där bland himlens alla färger!

Nej!

Nej det var inget annat besked denna morgon heller!
Men vet ni?
Jag är inte speciellt ledsen eller så...
Jag är mer "jaha, då kan jag fokusera på min vikt ett tag".
Till nästa mens, det är ca 3 veckor till nästa kur.
Då blir det dubbelkur och förhoppningsvis blir det ett litet ägg som lossar.
Eller två, vem vet?!

Det är lustigt, jag hatar att gå till gyn och bli rotad där nere. Jag minns så väl när jag gick första gången, hur jag hade panik ångest och allt sånt där. Men så gick jag och jag hatade det ännu mer. Men så har man ju fått gå några gånger, men alltid väntat in i det sista och ALLTID försäkrat mig om att jag ej skulle få en manlig gynekolog!
Min läkare jag har NU är en man och jag har fan aldrig mått så "bra" under en gyn undersökning, han får mig helt totalt avslappnad. Det känns precis som om han har större respekt för mig och mitt privataste än någon annan av de fem andra kvinnliga jag träffat på.
Han är fan så bra och jag är så tacksam att jag fått en så pass bra läkare, allting känns så mycket lättare då!

Sambon springer runt och städar, dammsuger och diskar och svabbar av överallt.
Jag sitter här.
jag är på så vis en lyxhustru...
Men sakta i backarna... Det blir faktiskt till att tvätta för mig sen... Så jag gör min del...(Ibland)

Så har jag kommit på vad jag skall klä ut mig till nästa Lördag när det är maskerad här!
jag ska vara min absoluta favorit, Olivia Newton John (utan kroppstrumpa dock *L*)
Och min älskade skall bli den mest super sexiga Travolta någonsin. ( Me will have sex with him this night) O yes!

Nu skall jag kolla runt lite på nätet, tills dess, håll ut efter regn kommer solen fram...Om man vågar tro på det!

mjölkchoklad och M&M

Tack min älskade lilla extra mormor som skickar två stora choklad kakor och en toffu låda...
Det gör susen för mitt nya hälso tänk!

Idag har jag gjort en deal med mig själv. Den är extremt svår att beskriva men ungefär så här:
Lägga fokus på något annat än bebisverkstad. Hälsan, den fysiska, gå ner fem kilo till att börja med.
Som ett nytt fokus till nästa mens... Typ!

Det är inte säkert det funkar men jag ger det ett försök.

Idag arbetar sambon, han kommer dock hem vid halv elva eller något sånt. Det känns bra. Imorgon ska vi ju till läkaren igen och få konstaterat Ägglossning eller inte.
Jag chansar på Inte...vi kan ju liksom inte bara få tur mitt i allt?!
Sedan på eftermiddagen kommer en kär vän hit, bra, det var ett tag sen nu även om det bara var några veckor...Men det känns längre!

Nu skall jag spela lite...

Om att leva på hoppet

DEt är inte lätt att leva på hoppet, när hoppet inte längre sitter i ens magkänsla.
Det är inte så jävla lätt att tänka positivt när ena drömmen efter den andre bara går upp i rök.
Läkarens besked, barnmorskans besked.
Först var det hennes ord om att ej hitta hjärtljud, nu är det hans om att ej se någon ägglossning.
Hur skall man orka vidare när allting känns så fruktansvärt hopplöst.
Detta är inget roligt längre=(
Jag mår inge bra...

Snart är det dags!

Snart är det dags att åka till farbror doktorn.
Jag mår inte alls bra.
Tankarna skenar och jag bara tänker på "domen".
Funkade behandlingen?
Jag vet att jag skall inte spekulera, jag får snart ett korrekt svar, men vad gör det när detta är det enda som finns i mitt huvud?
Jag avskyr min kropp!

Igår när älskling låg och smekte mig så ömt, stannade jag till...
Mina tankar var någon annanstans än mina händer.
Jag ville bara börja gråta.
Vi avbröt försöket till närhet och jag sa väl förlåt några gånger.
Förlåt?!
Jag avskyr att jag inte bara lungt och sansat kan koppla bort och ge hela mig till mannen jag älskar så mycket!
Jag älskar honom, hans kropp, hans smekningar och han får min kropp att skrika efter mer.
Min kurator har sagt till mig att mycket med detta krångel i mitt sexliv (inte VÅRT utan MITT) är det faktum som skedde med min föredetta.
Hur jag gav mig till honom utan att vilja för att jag inte vågade säga nej.
Detta påverkar mig idag påstår hon, och visst det kan det vara sant.
Men varför?
Min älskling är den enda jag vill ha, jag tänder på honom, jag älskar honom, han är mitt allt.
Jag avgudar ju honom för böveln!

Sen har jag insett att det gör fruktansvärt ont att ej kunna prata om min sorg med min pappa. Han och jag har alltid kunnat prata, men så fort jag nämner vår son, vår nuvarande behandling för ett syskon, sorgen...då avbryter han mig och måste gå... Gå att packa, gå att ta det som står i ugnen, gå att hjälpa någon att göra ditt eller datt!
Det gör ont.
Jag tror detta har tagit fruktansvärt hårt på honom.
Han fick lov att se sin dotter lycklig för första gången i hennes liv för ett år sedan, ett halvår senare såg han henne olyckligare och mer nedbruten än någonsin.
Det gjorde nog ont i honom.
Men jag behöver få prata med min pappa...

Idag har jag hittat en utbildning jag hoppas, hoppas jag kan komma in på!
Utan högskolestudier behörighet men med massa erfarenhet och referenser!
jag hoppas!
Ska i alla fall ge det ett försök till att söka!

Ännue en dag

"Ännu en dag igen och jag vaknar upp med tystnaden"

Idag är en sådan dag jag lika gärna kunde ligga kvar.
När tystnaden och tomheten är det enda jag har.
När skrattet dött ut
Och orken tagit slut.
Å mitt hjärta värker, det är itu
Ingenting kan reparera det nu.
Jag saknar, Åh, jag saknar
Varje morgon när jag vaknar.
Då är allting som alra värst min vän
Då startar ju ännu en dag utan dig igen

Lördag

Idag är lördag och jag vet inte vad jag skall hitta på.
Lördag.
Hade det varit sex år sedan, fyra, tre eller två... då hade jag aldrig bara suttit inne en lördag och haft dagen och kvällen oplanerad.
Jag antar att man börjar bli gammal!

Igår gick jag runt med ständiga tankar på vår tidigare graviditet. Jag gick igenom alla mina "misstag" som förekom, som att tex inte åka in till sjukhuset när jag fick ont etc.
Om jag skulle berätta för någon vad jag tänker, hur jag funderar skulle de säga att "Jamen så är det ju inte" "Du kunde inte veta".
Vissa dagar känns dessa ord lite simpla, nej jag kanske inte kunde vetat, men jag borde inte ha chansat, trott, spekulerat. Jag borde ha stuckit direkt när jag började ana.
Jag borde ha stått på mig i mina tankar.
Jag borde försökt allt, för min lilla pojks skull.
Ibland känns det som om jag inte gjorde vad jag kunde.
ÅH, jag saknar vår pojk!

*****
Igår satt jag på msn med en kär gammal vän. Hon gav mig upp peppande råd om framtiden och sa så fina saker om vår sorg.
Tack skall du ha Bad Ass! ;)
***

Måste hitta på något...annars tänks min hjärna sönder...

Sista tabletten.

I går åt jag min sista tablett. Det känns bra. Nu är det dock väntan som är jobbig.
På måndag får jag besked om mina piller har gett resultat. Blir det en ägglossning denna månad?
Blir det en ägglossning med normalt många ägg? Får vi sex-stopp, eller blir det inget alls?
Många frågor och Måndag känns som en evighet.
Jag önskar också det fanns ett annat sätt att ta reda på det, utan vaginalt ultraljud. Det är faktiskt inte så jävla roligt...suck. Men vad gör man inte?!

Jag saknar min lilla pojk idag, idag känner jag att det blir en tung dag. Usch det brukar bli det när jag vet att sambon skall arbeta natt. Det känns lite extra jobbigt då, man får tid att tänka, oroa sig, sakna, länga på ett helt annat sätt. Framför allt när man själv är ledig!

Jag skall snart säga upp mig från mitt jobb, jag är lite nervös. Jag hoppas såklart på att få ett nytt till i höst, men om jag ej hinner få det så hoppas jag att jag får vikariera på förmedlingen här där jag bor. Det ska väl inte vara några problem egentligen.
Tror sambon är lite nervös över ekonomin när jag säger upp mig, jag med. Men jag kan bara inte bli fast anställd där jag är nu. Jag hatar det, jag tycker inte det är kul att gå till jobbet! Det brukar jag tycka för jag älskar ju det jag arbetar med.
Jag kommer att tacka ja till varenda vikariat dag...jobba så mycket som möjligt.
Så att sambon inte behöver vara så nervös!
Nåja, jag får ju akassa sen med men den lär ju inte vara så jädra hög.

Nej nu skall jag spela lite!