I natt var jag vaken lite längre än vanligt.
Orsak:
Lillskiten dvs Kaspian låg och vred sig och små gnydde.
Han hade ont i magen, efter en timme kräktes han och då verkar det ha gått över.
Han somnade tätt intil mig och sov där hela natten.
Idag regnar det ute som 17.
Jag som hade tänkt mig en långkörare ute med djuren.
Men jag tror jag håller mig inne framför datorn.
Kanske är det dags att skriva lite? Skriva lite på den bok jag spånar på.
Jag har iden, känslan, upplägget, allt klart men det finns en liten hake.
Den är så himla jobbig och tuff och skriva...
Även om jag lever med dessa känslor varje dag gör det så ont att få ned dem på ett papper.
Jag sitter inne i Noels rum just nu. Känns lite vemodigt. Jag ser framför mig hur vi skulle ha möblerat åt honom, istället står lite överflödiga möbler här inne.
Åh, jag saknar min Noel något så fruktansvärt.
Saknar, saknar, saknar, saknar.
Det gör ont...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skicka en tanke eller två...