Ont

Jag skrev ju det igår att jag behövde det.
behövde festen, drickat, skrattet.
Ja, jag behövde går dagen som blomman behöver solljuset.
Vi hade det super trevligt.
Det var till och med svin kul.
Vi skrattade så att vi grät i mellan åt.
Skönt!

Men så idag så kommer allting tillbaka.
Alla de där känslorna som får mig att vilja falla.
Gråta.
Hata.
Skrika.
Jag känner mig ensam.
Ledsen.
Förtvivlad.
Kluven.
Hur länge orkar vi tillsammans min älskling och jag?
Jag är på mitt sista andetag.
Jag orkar inte förklara, berätta, gråta, känna.
Utan att det sker någonting.
Jag behöver få kärlek.
Utbyta känslor.
Prata.
Prata.
Kramas.
Jag dör utan detta.
varför får jag DIG inte att förstå?
Jag dör inombords för varje dag.
Jag vill inte ha det perfekta.
Men jag vill ha det bra!
Hur länge orkar vi kämpa tillsammans?
Har du någon deadline?
Min gnista håller på att brinna ut.
Och du har tändstickan knuten i din hand.
Skall du använda den du håller i eller skall du låta mig dö ut?

Jag älskar ju dig!

pepparkaksfest

Idag skall jag och Matilda och syster baka pepparkakor, antar våra respektive kommer banga.
De dricker väl hellre öl.
Har inhandlat dricka.
Kommer bli full.
Det behöver jag.
Jag saknar Noel.
Det gör jävligt ont inom mig.

"Ni skulle varit den perfekta familjen" sa Syster.
Ja det skulle vi svarade jag

Lillebror!

Jag älskar dig lillebror, så mycket.
Fick besked om att lillebror nr 2 av 4a skall till läkaren på Måndag.
Han har hittat knölar på exakt samma ställe på halsen som pappa har (Pappa har ju cancer).
Det skall inte vara ärftligt!
Men tänk om det ändå är så att lillebror, 18 år (som inte skall behöva tänka på såna här saker) har fått cancer, precis som vår pappa?!
Jag klarar knappt av att tänka tanken.
Jag skulle inte orka.
Fan!

Det blir till att vänta på besked, precis som vi gjorde då pappa kollade sina knölar.
Väntan.
Den värsta tiden av dem alla.
Jag skulle inte orka om han var/är sjuk.
Min älskade lilla lilla bror.
Älskar dig!

En busschaufför

Jag måste få dela med mig av en så häftig sak.
Det handlar om människors olika skepnader.

När bussen idag skulle lämna stationen och fara vidare hemåt till mig så stannade bussen och kvinnan som körde den sade:
"Om ni undrar vad jag gör så stannar jag och väntar på dem som kommer med det försenade tåget".
Okej, nice...jag har ändå inte bråttom!
Ni som bor där SL passerar vet att det knappast brukar vara glada miner eller trevligheter bland människor.
Varje människa, ung som gammal som klev innanför de där bussdörrarna LOG.
Alla utom EN (Han borde få sig ett ligg).
Alla sa något, bla:
Tack det var HEMSKT snällt av dig!
OH tack snälla du.
Tack, Tack!
Åh vad bussigt av dig.
Det där sista fick mig att få tårar i ögonen...(känslig jag vet... Muuhhhaaa)
Inte bara för att just det där BUSSigt faktiskt var skit kul när man tänker på det...
Men.
Jag kunde inget annat än le.
Denna busschaufför som stal tre minuter av min tid, av våran tid hon blev dagens hjälte för några människor.
Förstår ni vad LITE det krävs för att vara en vardagshjälte?
För mig blev hon det genom att bara få mig att le sådär.
Att få se att människor inte är så sura ändå.
Det finns ett leende bakom stress och irritation!
Härligt!


Nu skall jag mot duschen

Noll sovmorgon!

Imorgon är min sovmorgon dag, då brukar jag åkka hemifrån klockan 8.
Imorgon har jag läkartid tio över SJU...
Jag kommer vara helt slut.
Jag hoppas innerligt att det syns ett bättre resultat imorgon!

Nej, nu orkar jag ej skriva mer.
Skall logga av och ta en dusch och sedan lägga mig i sängen.

Hejsvejs

Lördagsgodis

Jag vaknade första gången idag vid....02:00, andra gången 04:00 och tredje gången 06:20, fjärde gången...
Ja osv.
Har inte sovit alls gott i natt.
Drömde ohyggliga madrömmar som att vara fast under jorden i olika rum där man tvingades välja, dö eller låta dö.
Fick valet att låta Noel dö eller att jag själv skulle toteras i timmar.
Minns inte vad jag valde eftersom jag vaknande med hårda slag i bröstet. Det var hjärtat som antagligen ville hoppa ur!

Dessutom så har Kaspian kastrerats igår och det ledde till att han sov i vår säng och var i sin tur väldigt orolig i kroppen. Han gick i mellanåt runt i sängen med den där struten (kragen) runt halsen och kunde inte riktigt kontrollera sina rörelser med den. ja vi vaknade båda två av att han gång på gång inte kunde ligga så nära oss som han ville och detta ledde då till att han rispade oss både i ansiktet, på armar och tja, överallt egentligen med den där förbaskade kragen.

Idag är det som sagt lördag och jag borde kanske göra något vettigt.
Men som vaddå?
Vi kan inte gå hemifrån tillsammans då vi måste ha uppsikt över vår lilla skit.
Och här hemma är det enda vettiga att städa och jag bara vill inte!
Men plocka lite får jag väl göra...

Imorgon är det dags att fixa årets julklappar.
Ha ha.
Ja jisses tror nog det kommer bli super bra.

Ang viktminskningen så har det inte hänt något mer. Jag har fuskat. Men på Måndag drar vi igång och HJÄLPS åt jag och älskling.
Är svårt att göra allting själv...
Nåväl, jag har ju ändå gått ner tre... men fler skall det bli.

Ang behandlingen:
Jag fortsätter ta sprutor till Tisdag...
Det var något på G men inte tillräckligt.
Men som sagt, skall dit på Tisdag och se vad som skett då.
Hoppas, för jag vill sluta med sprutorna för denna gång nu. (Och för alltid)

Nu ska jag umgås med älsklingen.

Hej

Tisdag

Idag var jag på jobbet.
Kom 45 minuter sent, hel stopp i trafiken, strömlöst på Sthlm C inga pendeltåg kunde åka...
Surt.

Jag önskar jag fick kura ihop mig i sängen NU.
Men hundarna måste ha mat om en stund samt få gå ut och kissa.
Usch känner mig som världens sämsta hundägare...
Vet inte om det är ca 2 veckor sedan som de fick en långpromenad...
Bara ut och kissa, inget mer.
OKEEEEJ det beror på att de båda haft kennelhosta och inte ska göra något ansträngande men det känns i hjärtat ändå.
Men nu verkar de friska och imorgon skall jag ta dem på en riktig långis efter jobbet.

Kollar på jakttv, fan vad hemskt jag anser att det är.

Hej då

Tankar

har varit hemma från jobbet idag.
Ont i huvudet!
Kanske är det alla tankar som far runt i mitt huvud.
Kanske är det migrän, ja för valing huvudvärk är det inte.
När jag väl får ont, så får jag så vannsinigt ont att jag mår illa.

Jag har bara tre sprutor kvar att ta.
Ärt stolt över mig själv, trodde aldrig jag skulle klara av att ta så många.
Visst gör det lite ont efter att ha tagit på ungefär samma ställe i några dagar nu men det är nästan så att jag ej bryr mig.
Jag är rejält stolt över mig själv.
På torsdag är det dags att träffa läkaren och göra ett vul för att se om jag svarat bra på denna behandling.
Jag känner mig positiv.
Klart jag,vi, ska ha en liten Dexter eller Wilda hos oss nästa år, utkommen till världen (ja Dexter och Wilda är namnföslag som känns givna).
Och jag har bestämt att när vi passerat v 12 då ska vi inreda i Noels rum till nästa bebis.
Vi ska inhaldna allt, bara för att vara lite extra positiva.
Tidigare sa jag att jag ej skulle handla ett skit.
Men visst ska jag det.
Måste vara positiv, för visst går det bra nästa gång.
Det gör det verkligen.
Jag menar, det är ju inte alla som har en ängel som vakar över sig men det har ju vi och Noels kommande syskon med.
Hur kan det gå fel då?

Måndag Måndag

Så är det visst Måndag igen.
Jag är hemma, inte på jobbet.
Jag har världens huvudvärk och har sovit till klockan tjugo i 2.
Jag har ej gjort många knop trots att jag borde städa lite mer, när jag ändå är hemma menar jag...
Men orkar inte!
Fixade massor igår här hemma.
Hängde upp nya gardiner och la ut nya mattor.
Jag hittade mycket snyggt på ullared, men fan vad folk det var så hälften glömde jag bort att jag skulle ha.
Men det var skoj med en liten tripp tillsammans med vännen J.

Nu ska jag hoppa in i duschen, sedan kanske jag åker ner på stan och köper fy-spray...

Första

Sex styck sprutor kvar!
Jag tog min första idag.
Shit jag har varit så nervös!
Men det gick helt okej.
Bara sex styck sprutor kvar och om en vecka har jag vart på första ultraljudet och då vet vi om det funkat.
Och om det funkat så är det en till spruta som gäller och sen lite "tumla runt i sänghalmen"

Fredag imorgon.
Sovmorgon Lördag? Nej.
Tidigt tidigt skall jag och J till ullared.
Jippie.

Tjing

Värsta humöret

Idag är ingen super dag
Jag känner mig jätte ledsen
Jag ser människor från tråden på FL som plussar till höger och vänster och visst sjutton blir jag jätteglad för deras skull. De förtjänar det och so on.
Men ändå, just idag bränner tårarna bakom ögonlocket.
Varför måste jag ha så svårt att bli gravid?
Vi har försökt i ett år nu.
ETT ÅR!
Imorgon börjar jag med sprutorna.
Om det inte tar sig då? Denna månad?
Orkar jag bästa månad då?
All min positivitet är som bort blåst.
Jag är super ledsen i hjärtat.
Jag saknar Noel
Kommer alltid sakna honom
Jag får inte han tillbaka, jag vet men tänk om det i alla fall kunde vara lätt att få till ett syskon.
Inte.
Kämpa, fan det är en ständig kamp.
Jag vill gråta.
Skall lägga mig i sängen och göra detta
Imorgon första sprutan.
HJÄLP
Jag är rädd och nervös...

Måndag

Har fått min mens, vilket betyder att
1: Tabletterna funkar
2: Om fyra dagar så kan jag börja med sprutorna
3: Den 20:e är det dags för vul.

Jag har aldrig längtat efter en mens period, men denna var verkligen välkommen!

Jag är trött, sliten i kroppen men ändå inte.
Känns som om jag skulle kunna somna men...samtidigt så skulle jag nog kunna vara vaken hela natten.
Nu skall jag lägga in tvätt, Rick har tvättat.
My love!

Fars dag

Det är andra fars dag där Rick får fira dagen utan sin son här på jorden.
Med presenter som jag inhandlat från mig och vår Ängel.
Detta år fick han två tröjor, oasis nya skiva och ett par långkalsonger med älgar på!
Jag tände även ljus i minneslunden, tände även ett ljus för lilla Livia.

Det gör ont att behöva fira såna dagar utan att ha lille Noel här bredvid oss.

Pappa, pappa

Känner du mig.

Jag svävar omkring här just ovanför dig.

Pappa, pappa

Min stora förebild och vän.

Jag sänder dig stjärnströssel, igen och igen.

Pappa, pappa

Jag önskar du kunde se mig nu

När jag kramar och kramar om dig lilla du.

Pappa

Idag är din egna dag

Vi firar att vi älskar dig, mamma och jag.

Mamma ger dig kyssen och paket

Och jag åker runt på min moln-raket.

Pappa, pappa

Jag älskar dig så

Titta upp mot stjärnorna, jag vinkar åt dig då.

Full rulle

Igår kom alla övernattningsgäster.
Faktiskt så var/är det mer trevligt att ha dem här än jobbigt!
Just nu är de i globen med de två största barnen och kolla på "Monster track".
Jag är hemma med lilla systerdottern som ligger och sover middag.
Innan var vi ute en promenad. Jag med henne i vagnen och så stora hunden.
Jag vill pröva, hur det skulle gå.
Och vet ni?
jag är så jävla impad. Hunden drog knappt ett dugg och TRE hundmöten utan att hon gjorde något. Jag är så stolt över min gumma.
Det var första gången på ett halvår när jag haft henne som hon ej försökt flygga på hundarna vi möter för att hälsa och leka. Inget skäll överhuvudtaget.
*GLAD*

Jag saknar Noel när jag har min systerdotter här. Hon är fyra månader äldre än vad han skulle ha varit. Jag inser väldigt starkt att detta är det liv jag vill leva. Ta vagnen och spatsera ut, se hur dom plaskar i pölar och inte bry mig ett dugg över att de blir lite blöta. Tänka att "äsch det finns tvättmaskin".
Mellan sovlurarna hinna diska upp. Inte slamra FÖR mycket så dem sover en stund till.
Byta en kissig blöja och killa på magen!
Snosa i nacken och låta lite löjlig, höra barnets skratt.
Se de tindrande ögonen när skrattet ljuder från den perfekta munnen.
Jag vill ha Noel här.
Men det får jag inte.
Så jag väljer att ha hans syskon här.
Jag vill.
NU.
Jag är så redo man kan bli.

Onsdag

Idag är det Onsdag den 5/11.
En dag att skriva in i kalendern.
Idag var jag nämligen inne i sthlm för första gången helt själv strosade jag runt i affärena och jag njöt...
Jag hittade dessutom två par skor. TVÅ.
Jag som inte ens brukar hitta ett par!
Det ni.

Igår fyllde världens finaste Anna år.
Hon har blivit stor nu=)
Jag kunde ju inte ringa, vad jag förstått så funkar ej hennes mobil.
Suck.
Och ingen adress för att skicka present har jag heller.
Men suck då!
Hoppas hon snart tittar in på msn så jag får cyber krama henne lite!

I helgen kommer syster plus sambo plus två systerbarn
PLUS en familj till...
Full rulle.
men jag saknar ju mina två små älsklingar så mycket att det går så bra så!

Nu är det GREYS
Så...stör ej=)

helgen

Vi var i ludvika i helgen jag och sambon.
Det var mysigt och skönt.
Men vilken jäääävla resa vi hade på väg hem igen.
Vår lilla hund har gått och blivit könsmogen och skällde på ALLT!
Vi kunde ej sitta i hundvagnen utan fick sitta utanför.
Oj oj vad jag skämdes...

Men nu är vi hemma och herrejisses vad skönt det är!

Orka skriva mer...not.

tjing på er alla vänner