fredag 27 februari 2009

Fredag

...Idag var det då fredag.
Det betyder då sovmorgon imorgon.
Det behöver jag!

Tänkte ju ha städat imorgon men jag gjorde det idag(kväll istället.
Skönt att det är klart så slipper man det imorgon.
Imorgon skall jag dock tvätta.
Massor!
**********************************


När jag tänker på livet.
Livet som skulle ha blivit så känns det så fruktansvärt jävla ledsamt och tragiskt.
Allt jag kunde ha gjort, allt jag kunde ha blivit.
Istället sitter jag här.
Snart 27 år.
Ensam.
Ledsen.
Nedbruten i hjärta och själ.
Min son är död.
Min sons pappa har lämnat mig.
Min familj bor så långt bort att jag inte kan nå dem för en endaste kram.
Jag bara är i min vardag men utför ingenting.
Jag är precis vad jag alltid trott att jag skulle vara.
Ingenting.
Jag är just nu ingenting.

2 kommentarer:

  1. kom hit så kan jag krama dig. Massor!! Love U!

    SvaraRadera
  2. Usch det gör så ont inom mig när jag läser dina inlägg.
    Hittade hit via en annan änglamammas blogg.
    Jag sitter i samma sits och vet hur det känns att ha förlorat sin lilla ängel OCH ängelns pappa som bara lämnat en helt ensam i denna sorgen.
    Själv kan jag inte förstå hur män bara kan lämna den som fött hans barn mitt i en enorm sorg. Jag har svårt att förstå, kanske för att jag är mitt i det.

    Vill bara krama om dig när jag läser och tycker att det är så hemskt att så många människor behöver vandra i en sån här enorm sorg.

    Vi kommer alltid att bära med oss våra änglar och världens vackraste minnen från att vi testade positivt på graviditets stickorna och framöver.
    Vi får ta väl vara på dem för tyvärr det enda vi får.
    Våra änglar skickar massa kärlek till oss via våra drömmar, våra handlingar i livet och en dag kommer vi att återförenas med våra mirakel.

    Beklagar din sorg så oerhört mycket.
    Även att jag går igenom sorgen själv så finner jag inte riktigt ord till andra änglaföräldrar.
    Visst är det konstigt?

    Kramar!

    SvaraRadera

Skicka en tanke eller två...