Den starkaste och mest jobbigaste och framför allt mest ångestframkallande minnesbilden från det som skedde för två år sedan är inte ens en minnesbild utan ett minnesljud.
Hur barnmorskan drog hjärtljudsapparaten fram och tillbaka på min mage. Hur det sprakade och skrapade i högtalarna.
Ingenting.
Det gör så förbannat ont i hela mig.
Jag saknar min son.
Åååå kära vän, alla dessa smärtsamma minnen i form av bilder, ljud, ord, ja allt. Det gör ont. Det gör så ont att sakna och att längta efter sitt älskade barn som vi inte får träffa i detta liv.
SvaraRaderamassor av värmande kramar till dig. Jag tänker på dig.
Jessica