torsdag 28 april 2011

Veckan som lider emot ett 1årskalas

From i fredags har lillskrutten varit sjuk. Hög feber med en feberkramp som resulteradse i ett besök på huddinge akuten!
I Tisdags vaknade han upp utan feber och herregud så skönt det var. Inte bara det att vi har varit oroliga. Vi hade tusen saker att göra i helgen som var men allt blev förskjuten och det blev grin och lite bråk och att sitta inne nästan hela helgen. Allt tar fem gånger så lång tid med en liten sjukling i familjen.
Nu är han som skrivet dock feberfri igen. Mår mycket bättre trots att snoret rinner.
MEN han är så medtagen. Sovrutinerna är åt helsike. Han är mammig och vill helst vara hos mig hela tiden. Sitta i knät. Gråter när jag sätter ner honom för att kanske dra på lite mascara.
Det är så frustrerande.
Men det positiva tänkandet med detta är att: Jag är viktig för honom. Och det känns underbart att få vara så viktig som bara en mamma kan vara för ett barn.
Jag älskar att vara mamma. Och min son är underbar.
Just nu skriker dock kropp och själ efter lite egentid. Och det tänker jag ta. Efter att helgen är över.

För i helgen fyller lillskrutt ett helt år. Det är alltså ett år sen vi fick en sådan vacker skapelse i vår famn. Helt otroligt. Underbart!
Första året har inte varit så jobbigt som alla sagt. Jag har älskat, NÄSTAN, varje sekund av detta år.
I helgen kommer det massor av människor för att fira min lilla pojkes dag.
Det gör mig så varm i hjärtat.
Men det är också vid såna här tillfällen som man kan bli grymt besviken på människor. Och i mitt liv finns det just nu två som gett mig lite väl mycket skit på sista tiden kontrat med att ej komma på Adrians dag så dessa två är jag så besviken på.

Och på tal om detta. Jag är vare sig arg, sur eller grinig. Jag är besviken. Det är skillnad.
Men någonstans på vägen så tappade jag lusten att behaga och bara sitta tyst och ta emot. Då blir det så här.
Jag bestämmer över mitt eget liv. Jag är 29 år och har viktigare saker för mig än att lägga ner energi på fel saker.
Man gör sina val här i livet!
Och att sluta ta skit är ett av de bästa val jag gjort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skicka en tanke eller två...