Agnes kasta svärdet och utbrast att svärdet var dumt och sen sa hon att hon blev arg för att Adrian reta henne.
Det var första gången jag kände att hon förklarade varför hon slog.
Och Adrian nästan accepterar slagen och ursäktar dem med hennes ADHD. Jag försöker säga att hennes diagnos inte är en ursäkt till att göra honom illa. Det får den aldrig bli!
Det gör ont i mig hur mycket han får acceptera, vår fina kille!
Dansträning inför dansuppvisningen imorgon för Agnes. Den gick bra men sedan var hon trött, det märktes då hon på kalaset som var efteråt grabbade tag i en surfplatta och satt i soffan med den hela tiden. Hela kalaset.
Det gör också ont att se att hon inte orkar. Jag visste ju det från början, men hon ville så gärna gå!
Granen kom upp idag till barnens stora förtjusning. Så mysigt med julstök! Älskar alla ljus och allt glitter. Tänk jag som hatade julen pga min erfarenhet när alkohol var inblandad. Nu börjar jag gilla den, tycka om och se framemot. Det trodde jag aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skicka en tanke eller två...