Imorgon skall jag till läkaren.
En ny läkare. (Skrämmande jag kände mig så trygg med den jag hade)
09:45 skall jag vara där.
Få besked, få veta vad det är för slags behandling det rör sig om. (Nervös)
Jag är så orolig för hur min kropp kommer att reagera.
Visst det kommer att vara värt det tiotusen gånger om, om det bara vill bosätta sig en liten inom mig.
Men ändå, hormoner. Kroppen kommer såklart få stryk på något sätt.
Hur trött och grinig kommer jag att bli?
Hur mycket kommer kroppen orka?
Jag är orolig som sagt!
Jag gör verkligen allt för att få ett litet barn till.
Men hur länge och hur mcyket skall man orka?
Det får vi se...
Jag tror det är så att man orkar eftersom man 'måste'... inte 17 trodde jag att en människa skulle klara av det vi (och alla andra änglaföräldrar) gjorde iom avbrytandet! Men det gör man, på något vis så fixar man det. Om än med jordens berg och dalbana...
SvaraRaderaDärför tror jag också att du orkar även detta! Även om du blir grinig eller konstig av hormonerna och såklart orolig över alla behandlingar!
Jag ska tänka på dig i morgon fm! (Om du tänker på mig i morron em då vi också ska till läkaren och prata om förlossningen.. :)
Många kramar! Glöm inte att du är stark!
/U
Har tänkt så på dig idag vännen! Hur har det gått? Hör gärna av dig. Största kramarna till dig, tappra fina du!
SvaraRaderaps, ja visst är det spännande att äntligen få träffas! Ser så fram emot det!
kram!