söndag 7 december 2008

Meningslöshet

Jag känner ingen mening att stiga upp från sängen.
Jag ligger kvar.
Jag känner en hopplöshet dra igenom mig.
Jag ignonerar.
Jag tänker tankar på hur allting kunde bli.
Det gör ont i hjärtat.
Jag känner mig ensam.
Så fruktansvärt ensam.

1 kommentar:

  1. Blåöga!

    Jag känner igen mig i den där meningslösheten du så smärtsamt beskriver. Att orka mer...Jag anar också att sorgen är dubbel. Ditt förlorade barn och att inte nå fram till din sambo. Kan tro att det känns svårt. Vill bara säga att jag läser det du så vackert skriver och att jag är på din sida.
    Kram! Johbur

    Ps. Var kan jag läsa mer om förlusten efter din pojke, när det skedde? Kanske bloggade du inte då...undrar hur du tog dig igenom den första tiden?

    SvaraRadera

Skicka en tanke eller två...