Sittr på tåget ner mot systeryster.
Det skall bli skönt att komma bort.
Samtidigt känns det oehört sorgligt!
Lilla hunden sitter här bredvid och är så uttråkad så att han nog skulle kunna attackera vad som för att få leka lite.
Men inge lek på tåget,då blir han bara kissignödig!
Hemma är det okej, men jag har ont i magen av allting.
Jag mår skit dåligt och har världens ångest över ALLT!
Men ändå...
Åh jag önskar han kunde ändra sig och bara vilja ha mig mer än vad han tar mig just nu.
För tar mig det gör han, som det "ex" jag är.
Kryptiskt?
Jag vet.
Men behöver få vara liiite hemlig!
Tjip o hoj
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skicka en tanke eller två...