Idag vart jag arg,förbannad och rent ut sagt ilsk! Det hela började med inläggning av tvätt. Jag har inga problem med att göra det alls om det inte vore så att jag ALLTID gör det! Igår skulle iaf sambon ta hand om de högar som låg. Och eftersom barnen sov skulle han lägga kläderna i påsar så skulle jag ta dem idag.
Idag när jag väl skulle till att göra det har karln inte vikt ihop utan bara lagt ner dem helt i oordning.
Hela jag började koka. Usch vad arg jag blev. Gormade och skrek uppifrån och ner på honom hur lat han är. Det står jag för. Och att jag blev arg tycker jag var berättigat.
Jag är så trött på den "tafatheten" som han lagt till med sista tiden. Den går mig på nerverna och gör mig småttgalen.
Well, well.
Väl nere igen är jag fortfarande arg och nu blir det till ett större gräl. Jobbigaste och mest allvarliga vi haft.
Han säger saker som gör sååååå ont och i min frustration ger jag honom en lavett och det är här jag slutar stå för det.
Gaaaaah.
Vet inte hur jag ska förlåta det han sagt eller hur jag ska förlåta att jag tappade behärskningen. Fan.
Jävla skit.
Är så ledsen och arg.
Blä
Vad ryms i hjärtat? Hos mig? Hos dig? Hur når vi balans i livet Med ADHD som bas? En familj som försöker fungera
Å jobbigt:-( Men det är jobbigt att vara mamma, flickvän och nånstans även sig själv. Och att orka vara den som alltid måste vara den som får allt att fungera!
SvaraRaderaOm inte han har ångest över vad han sa så ska inte du ha ångest över va du gjorde! Visst man ska aldrig slå men ord känns lika hårt, om inte mer.
Hoppas ni löst det<3
// Lena
Stopp ett tag! Slå varandra ska man ALDRIG göra till det finns inget försvar. Låt det bli en läxa. Visst kan man bli förbannad!! Tala med varandra. KRAM
SvaraRaderaJa det blev vårt stopp! Jag pga min handling o han pga det han sagt som sårat så!
SvaraRaderaVi har gått på faniljerådgivning å det var det bästa vi kunde gjort! Äntligen står vi enade igen och känner att det för alltid är vi!
Ibland måste man gå över gränser för att inse att man behöver säga stopp!