söndag 7 oktober 2012

Eftertanke!

Ligger i en säng 50 mil bort från min älskade familj och drabbas av eftertanke!

Hur lycklig lottad är jag inte som har en så fantastisk man vid min sida!
Vi har verkligen ej haft det lätt under det senaste året och vi har kämpat så att tårarna rullat!
Men vi har tagit oss upp, rest oss och blivit starkare tillsammans!
Jag älskar honom så innerligt min man och jag kan verkligen inte se mig själv leva utan honom!
Han är min bästa vän, min livskamrat och om han bad mig bli hans fru skulle jag inte tveka en sekund!
Han är det vackraste jag har!
Aldrig någonsin kommer någon att få mig att älska så som han gör!
Tacksam att vi möttes!
Min fina fina du!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skicka en tanke eller två...