Morgonen startade tidigt, halv 7 kom Agnes upp och det var action från första stund.
Inte mycket frukost åkte ner I den lilla magen och de impulsstyrda händelserna avlöste varandra!
Jag i köket och barnen i vardagsrummet och plötsligt hör jag ett illvrål från Adrian. Han kommer inspringande till mig och har ont! Agnes har satt en blyertspenna i armen på honom och dragit med den från överarm till underarm. Ett långt "rivsår" lyser rött och i det, blyerts. Jag fick tvätta rent och trösta. Adrian hann inte ens gråta klart innan det slängdes en korg i huvudet på honom. I samma sekund slet hon hans skylander plansch i bitar!
Arma barn!
Adrian säger med gråten i halsen "Å fy vad Agnes är otrevlig. Eller nej. Inte Agnes. Det är hennes ADHD".
Jag stryker Adrian över håret och säger: Oavsett ADHD eller inte. Det är inte okej att göra illa dig!
I hjärtat gör det ont. Stackars Adrian som behöver handskas med detta, att bli illa behandlad av den han älskar mest. Det måste såra honom något så förbaskat!
På vägen till förskolan påtalar han för sin syster hur otrevlig hon varit idag.
Agnes faller i tårar.
Ångest!
Arma barn!
Man vet aldrig hur dagen blir. Tänk igår var dom de bästa vännerna som satt och läste bok, nära nära varandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skicka en tanke eller två...