Djup suck

Idag har jag och R inte pratat en enda gång.
Jag är frestad att ringa honom, men skall försöka låta bli.
Han jobbar i natt.
Känns helt jävla sjukt bara...
Allt.
Alla planer vi hade har gått i stöpet och det känns, ja... Det gör ont.
Vet inte hur jag skall klara av att gå vidare.
Har kännt en känsla av att jag inte vill längre, orkar inte leva.
Men jag måste.
Måste.
Jag har fotfarande, med eller utan R ett löfte att uppfylla till min älskade son.
Men livsgnistan, den lilla som just hade börjat glöda igen är död.