Nattskräck...

Vår lilla kille har drabbats av något som så fint kallas för nattskräck.
Det betyder att han i sovande tillstånd skriker i panik och slänger sig fram och tillbaka. I Natt hade han ca 5 st såna här "attacker" i 30-45 minuter. Sen var det lungt någon timme sen körde han igen.
Å jisses vad trötta vi var när klockan ringde i morse och nu är jag ännu mer trött.

Man tycker så synd om honom men han sover ju och är inte vaken. Otäckt som fan är det iallafall.
Man får ju ingen kontakt med honom och vid försök till att väcka honom blir han arg.
Det sägs ju att man skall undvika att väcka dem som drabbats av nattskräck, men man vill tillslut bara ruska tag i honom för man blir så grymt frustrerad.

Inatt hoppas vi på en lugn natt. Vi behöver alla sova ut.