torsdag 14 februari 2013

Det finaste jag någonsin kan bära

Om det fanns ett ord, ett ord för mig att förklara det som finns inom mig
All kärlek som bultar så hårt i mitt hjärta
En kamp att hålla tillbaka tårarna flera ggr per dag när lyckan tränger sig på
Det fina ni ger mig, behöver aldrig någonting annat

För snart fyra år sedan förändrades mitt liv radikalt!
Du klampade in och du liksom brydde dig aldrig om att knacka!
Du fick mig att le, le sådär fånigt och fnittra i varje andetag!
Och jag gav mig själv till dig!
Jag gav hela mig!
Och vi gav varandra något så mycket större!

Du klampade liksom också bara in, helt oplanerat och du frågade aldrig om lov!
Men med öppen famn välkomnade vi dig, såklart!
Och du fick all kärlek jag någonsin kunnat känna!
Vår vackra son

När jag trodde att alla nya möten, nya planer var till ända så kom du!
Ännu mer oplanerat och ännu mer klampande!
Men du är här nu och jag är så tacksam för att du bjöd in dig själv!
Jag trodde aldrig att det fanns så mkt kärlek att ge!

Det vackraste jag bär är kärleken till et
Daniel, Adrian och Agnes!
Min familj!
Jag älskar Er!

TACK NOEL FÖR STJÄRNSTRÖSSLET SOM VIRRVLAT RUNT MIG, FÖR DE VITA VINGAR DU BÄRT MIG PÅ!
Jag hade aldrig varit där jag är idag, utan dig!
Jag älskar dig i evighet!





1 kommentar:

  1. Tack vad du är rar ♥
    Det är dags för mig nu ;-) Trist bara att jag inte tagit detta steg innan bara. men bättre sent än aldrig :-) Noa förtjänar att få in en fadersfigur också det är bara jag som måste jobba med mig själv och acceptera. men de vet han och tycker att de är helt ok. (vi känner varandra sedan innan så han är inte helt ny i livet heller, men känslorna är nya för oss båda).
    Kram kram

    SvaraRadera

Skicka en tanke eller två...