tisdag 5 maj 2009

Glädjen byts ut alltför fort

Jag orkar inte med massa sjuka vändningar i mitt liv.
Jag vill ha det lungt och skönt.
Inte ha massa velande om känslor, handlingar, snack och annats ståhej.
Jag står här. Redo.
Redo att leva livet.
Och den som är redo tillsammans med mig får fan ta mig visa det. Jag kryper inte.
Jag är inte någon som jag var innan som tog det jag fick för att jag så väl behövde bekräftelsen.
Jag kanske tog veliga människor för den veliga människan hon var. Men så gör jag inte längre.
Jag orkar inte.
Jag är värd någon som släpper det mesta med mig i närheten.
Som ser min inre skönhet.
Som inte vill vara med någon annan än mig, hela tiden.
Det är därför jag inte ens blir ledsen utan mest irriterande på detta fasliga "ändra sig från dag till dag".
Låt mig vara istället då för att vela.
Och kom tillbaka när du velat klart, om du någonsin kommer ha gjort det.
Jag vet inte ens om jag skriver detta till just en enda person nu, jag tror det innefattar några personer. Inte en enstaka.
Jag är trött på folk som skickar sms istället för att ringa. Människor som inte svarar när man själv behöver ha svar för att kunna tänka vidare.
Människor som ena dagen vill en sak och andra dagen inte vet ett skit.

Jag vet vad jag vill ha och jag vill ha lung och ro.
Hej

1 kommentar:

  1. *kram*
    DU är VÄRLDENS BÄSTA och förtjänar också VÄRLDENS BÄSTA!!!

    SvaraRadera

Skicka en tanke eller två...